Hasselagård

Det var år 1912 och Åkarp blomstrade. Huvudgatorna Alnarpsvägen, Byvägen och Kullavägen bebyggdes med stora villor. Platsen var som idag mycket lockande – Åkarp ligger ju trots allt mellan Lund och Malmö. I de södra delarna av Åkarp byggde Fritjof Hazelius (1882-1963), författare och en av lärarna på Hvilans Folkhögskola, sin egen villa Hasselagård. Han lät den danske arkitekten Ivar Bentsen (1876-1943) rita byggnaden.
Det finns en intressant detalj gällande Hazelius. Han var författare för en tidning om byggnadsvård (Tidskrift för HEMBYGDSVÅRD Årg. 1920 - 1932) vars fokus låg t.ex. på byggnadskonst och miljö. Han var också släkt med Artur Hazelius, som grundade Skansen i Stockholm.

Hasselagård 1915 cirka

Bentzen arbetade mestadels i Köpenhamn som lärare på Kunstakademiet, men han var också arkitekt för några av Hvilans Folkhögskolas byggnader (Högahus – den höga byggnaden – och Västerhus – den västra byggnaden).

Amtmandsbolig, arkitekt Ivar Bentsen

Typiskt för perioden och arkitekten är det sluttande taket och de rena linjerna. Detta var i linje med en stil som var stark under här perioden: med kriget som kom närmare var det mindre populärt att bygga fashionabla villor och man föredrog enkelhet.
Hasselagård är förvisso ett majestätiskt hus oavsett den arkitektoniska stilen. Varför huset heter så är inte helt säkert, men det är möjligt att det finns en koppling till en församling i Hassela, Hälsingland där släkten Hazelius var bosatta på 1400-talet
När det begav sig så dominerade byggnaden de södra delarna av Åkarp med sina ca 22000 m2 och troligtvis hade en enorm fruktträdgård. Idag är egendomen ”bara” 4349 m2 och där finns fortfarande många fruktträd och buskar som kan ge frukt. Vegetationen har förvildats då den senaste ägaren dog vid 93 års ålder i mars i 2014.

Gottfried Kockum flyttade in i Hasselagård efter att han studerat och arbetat i USA. Där bodde han med sin hustru Birgit Way Mathiesen.

Gottfried Kockum (1895 - 1972)

Han studerade först företagsekonomi vid Harvard och arbetade sedan i flera banker. 1923 kom han tillbaka till Sverige och hamnade i Hallstahammar där han bodde fram till 1943. Han flyttade sedan till Åkarp då han arbetade som chef på Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö.

Hasselagård under 50-talet, troligtvis i nedre delen av vykortet (ref1).

Från Hallstahammar tog han förutom sig själv och sin familj, också en lekstuga som fortfarande står på Hasselagårds marker och som är mycket speciell, eftersom det har ett torvtak. I Emmi Bergkvists bok ”Gamla Åkarp och hur det var förr” står det att det är troligt att det kommer från Hassela på uppdrag av Hazelius och är 200 år gammalt – medan man i Burlövs kommuns bevarandeplan fastställer att det är Kockums. Jag är mer benägen att tro att lekstugan kommer från Hallstahammar och snarare är från 30-talet än 1700-talet…

Lekstugan, foto tagen av Cecilia Gagge

Idag är det mest sannolikt att byggnadens symmetri har brutits. Om man tittar på två vykort (ref 1 och ref 2) och fastän det är riktigt svårt att se detaljerna så är det möjligt att man kan se några skillnader på byggnaden.

I ref 2 (vilken är den äldsta bilden) kan man se många fönster på översta våningen på högra vingen.

Det finns inga nischer på taket på södra sidan och ingen balkong på högra vingen. Alla dessa detaljer har ändrats i ref 1 och finns fortfarande kvar idag. I nedre vänstra hörnet kan man möjligtvis se Hasselagård. Bilden måste ha tagits i början av 40-talet. När man tittar på framsidan av byggnaden så blir man lite besviken på förlängningen på vänstra sidan. Idag finns köket där och det är möjligt att köket alltid har funnits där, då man på första vykortet från 1915 troligtvis kan se en liten skorsten på det taket. Faktum att antalet fönster har ändrats får mig att tro att att det fanns fler rum där det stora sovrummet ligger idag (det verkar som byggnaden hade 18 rum när Kockum flyttade dit). Vilket känns rätt. Trapporna som leder upp från köket gick inte till stora sovrummet utan till tjänsteflickans sovrum. Sedan fanns där en extra dörr (fortfarande synlig i planritningen) vilken skulle ha haft en funktion endast om det stora sovrummet inte var ett gigantiskt rum.

Hasselagård 1999

Kockumsområdet tog en del av marken som fanns söder om Hasselagård och troligtvis hörde den till den vackra fruktträdgården som syns i ref1.    Området planerades 1958 och det var Gottfrieds Kockums Mekaniska Verkstad som begärde om tillstånd att få bygga de 63 husen där.  

Kockumsområdet, 1965. Hasselagård syns i mitten till höger.

På det gamla området som hörde till Hasselagård, byggde Kockum också ett hus (Kockumsvägen 10) dit han själv flyttade (huset syns framför Hasselagård i ref3). Han dog där vid en ålder av 76.  Hans fru fortsatte att bo i Åkarp fram till 1989, men hennes sista dagar tillbringade hon på Åkarpshemmet (ålderdomshemmet Harakärrsgården).

År 1968 flyttar Gunda och Nils Nielsen till Hasselagård. Då utförde de gjorde en grundlig renovering och troligtvis var det köket och badrummet de totalrenoverade

Köket, bilden av Bukowskis Real Estate.

  Köket visar ett försök att vara traditionell, men har en tveksam elektrisk blå färg som jag också har sett i skafferi i 70-tals stil på Villa Bellevue.
Badrummet ligger bredvid det stora sovrummet. Jag gissar att rummet tidigare användes som tjänsteflickans rum – och mittemot på motsatt sida finns det som måste ha varit trädgårdsmästarens rum (en liten, söt trappa går ut från rummet ner till hjärtat av trädgården). Men detta är bara mina gissningar och fantasi.      Idag är badrummet långt ifrån modernt. Varmvattenberedaren är en mycket intressant maskin som är ansluten till badkarskranen och rören går genom rummet i ett mycket konstigt mönster.
Ingen har haft tid att skaffa en ledstång till den improviserade balkongen – jag tror detta bekräftar att paret inte hade några barn. Tretex har inte tagits bort från väggarna (sattes troligtvis dit på 40-talet).

May 2014, bilden av Bukowski Real Estate

Nils (Niels?) Nielsen flyttade till Malmö 1955 efter att ha arbetat i Köpenhamn under stor stress och var Skånes första och enda psykoterapeut under ett decennium. Tillsammans med Elise Ottesen Jensen grundade han RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) 1933.    I Göteborg mötte han Gunda 1948 som blev hans tredje hustru. Senare när hon var i Malmö, arbetade hon som talterapeut (vid den tiden var Ingmar Bergman teaterdirektör).

Niel Nielsen (1905 - 1990)

De arbetade tillsammans inom psykoterapin, och hade också sin mottagning på Hasselagård. Båda älskade att resa och det syns tydligt på möblerna som fanns runt om i huset. Kimonos och vackra exotiska textilier hängde på väggarna, en mix av gamla och designade möbler med några i oriental stil.   Efter Niels död fortsatte Gunda att bo i huset. Jag kan föreställa mig att hon älskade sin trädgård och hon hade en passion för blommor och jag hoppas att hennes ansträngningar kommer att respekteras av följande ägare.

Gunda Nielsen (1936 - 2014)

När man gick  i den övervuxna skogen kunde man se vackra blommor sticka upp ur det höga gräset och ogräset. Huset pryddes med plantor och det fanns också spår av fler plantor i källaren. Jag tror att man låter dem vila där så att man kan ta ut dem när våren kommer.

Åttkantig veranda, byggd 1992. Bilden av Bukowskis Real Estate.

Trots att hon levde ensam, bestämde sig Gunda för att än en gång förbättra planritningen för huset genom att lägga till en åttkantig byggnad till ”köksvingen”.  Vacker i sin form och fylld med ljus, men tyvärr passar den inte riktigt ihop med den ursprungliga stilen på herrgården och är inomhus dåligt kopplad till tröskeln mellan originalgolvet och den nya delen (under denna finns vattenburen golvvärme).


Planritning över första våningen, bilden av Bukowskis Real Estate

.   Första våningen domineras av stora rum för ”sociala aktiviteter”. Även om rummen är ganska stora, så var det en detalj som slog mig var att takhöjden är ganska låg för att vara i en sådan här stor och gammal byggnad.  Värdefulla tapeter ofta trasiga av fuktfläckar, pryder matsalen och vardagsrummet. Detaljer från en annan epok finns fortfarande i synliga i fönsterkarmarna. En harmonisk trappa leder till källaren och till andra våningen (och också till vinden).

Planritning över andra våningen, bilden av Bukowskis Real Estate

Den andra våningen hade ett vackert omklädningsrum och ett enormt sovrum. Enligt min åsikt är det sorgligt att man har utfört stora förändringar på den här våningen och atmosfären är närmare 60-talet än ”någon annan period”. Men självklart är det också en fråga om smak.  
Källaren och vinden är typiska för dessa byggnader. Källaren är fuktig och vinden ventileras. I källaren var det också möjligt att se in i tvättrummet där det gamla handfatet där man tvättade och en ugn. Rummen är också rymliga där och golvet är mycket vackert för att vara i en källare. Många gamla böcker (och växter) gav en underlig lukt till den här förvaringsplatsen där en energikonsumerande oljepanna fanns i ett av rummen.   

Planritning över bottenvåning,, bilden av Bukowskis Real Estate

När man passerade Hasselvägen 2014 var det svårt att upptäcka den stora gården. Istället för det fina vita staketet så blev man avskräckt av en stor björkhäck. Två vita trägrindar var
fortfarande den ”officiella” ingången till området, men en av gångarna i trädgården var helt gömd i gräset. Det fanns också en mystisk metalgrind i ena hörnet och istället för att använda grinden kunde man gå direkt in i trädgården genom att passera bredvid garaget. Byggnaden ligger nära vägen och det finns inget staket mellan det och grinden. Men om man går på stigen är det till slut möjligt att observera skönheten hos den massiva vita byggnaden.

Norra trädgården. Hasselagård, 5 augusti 2014.

Gamla Åkarp Blogg, Välkommen!

Hej och välkommen till Gamla Åkarp! Den här bloggen kommer att användas till att berätta Åkarps historia, vilka hus som har funnits och vilka som har bott i dem. Idag finns det redan mer än ett par böcker om Åkarps historia, men fortfarande finns det mycket information som ännu inte har kommit ut och varje dag upptäcker jag några nya detaljer som jag tycker är intressanta eller roliga.
Här kommer jag att samla info som jag hittar genom att utforska gamla församlingsböcker eller lagfarter. Jag vill samtidigt också rikta ett tack till alla dem som jag träffat genom åren: släktingar till de som bodde här eller Åkarpsbor som har bott här hela sitt liv, men också många personer som jag har träffat där många av dem är mycket kunniga och intresserade av ämnet.

Jag heter Arianna Benigno och kommer från Italien. Jag har bott i Åkarp sen 2012 och eftersom vårt hus är ett av de äldsta i byn så blev jag intresserad av att hitta information om vem som har ägt vårt vårt hus och hur det såg ut från början. Eftersom jag är mycket intresserad av byggnadsvård kommer mycket fokus att ligga på hur husen har förändrats under åren. Min svenska är inte så jättebra så jag kommer att få hjälp av Merja Tarkiainen i detta projekt.

Jag heter Merja Tarkiainen och jag är Burlövsbo ifrån början. Min första tid bodde jag i den lilla byn Sunnanå ute på en ombyggd gård. Gården finns tyvärr inte längre utan ligger under Sunnanå Trafikplats. När jag började i skolan så flyttade jag med mina föräldrar till Åkarp. Mitt intresse för gamla hus har fötts på äldre dagar, kanske främst genom olika grupper på Facebook där jag har fått se vilka fina byggnader vi egentligen har i Malmötrakten i allmänhet och Åkarp i synnerhet.