forskningsarbete själv och behöver verkligen inte deras hjälp. Jag försöker själv lägga pusselbitarna som fortfarande fattas av den mycket intressanta historien om Villa Bellevue.
Att hitta spår av ägarna mellan 1944 och 1952 har varit problematiskt. Detta för att de hade ett ganska
vanligt efternamn, Pehrsson, och församlingsböckerna var offentligt tillgängliga endast fram till
1944.
Till slut, lyckades jag hitta kvinnan, som tonåring, bodde i vårt hus under den tiden.
Märtha bodde i Lund när jag kontaktade henne ungefär för 2 år sedan. Hon var 90, så vi tänkte skicka henne ett brev. Efter några veckor eller månader (?), så ringde hon oss och vi ordnade ett möte med henne.
 |
| Märtha framför hennes hus i Kvarnby |
kom hon inte ihåg vem vi var. Jag försökte ta kontakt med henne genom att ringa en annan gång,
men hon var ganska förvirrad. Efter det, bestämde jag mig för att låta henne vara.
Ungefär ett år senare, blev vi kontaktade av Gerd. Hon är en släkting som, när Märta flyttades till
ett äldreboende, hittade vårt brev i hennes gamla lägenhet.
Hon lovade att besöka oss och tillsammans med Bengt, har de gett oss några berättelser och några bilder.
 |
| Nils Pehrsson |
 |
| Flyttkort skickat av Nihl Pehrson |
men Nils var född ur enkelt ursprung 1888 och flyttade mycket, från stad till stad och bytte ofta jobb. Han gifte sig med Ellen Johansson 1916, som också var född 1888.
 |
| Ellen framför verandan, troligtvis runt 1950 |
 |
| Handukar vävda av Ellen Pehrsson innan hon gifte sig |
 |
| Fortfarande samma kvinna bakom hantverket, Ellen Pehrsson |
Det tog lite tid innan de fick ett barn, men slutligen föddes Märtha Alexina 1927.
Som ett länge efterlängtat barn, blev hon mycket bortskämd och skyddad av sina föräldrar. En avanledningarna till att flytta till Åkarp var att Märtha, som vid den tiden var 17, bestämde sig för att
studera till sjuksköterska i Lund.
För att komma närmare Lund så flyttade de till Åkarp, så att hon skulle kunna åka tåg för att gå i skola.
De bodde tidigare i Kvarnby, i ett hus som hette Villa Lyckebo.
På samma sätt flyttade de till Lund, till ett hus i Nilstorp, för att göra det ännu lättare för
sin dotter. Men Märtha var tvungen att avsluta sina studier då hon fick tuberkulos av några patienter
som hon vårdade under sina studier.
Hon lades in på sjukhus i Hörby och under den tiden flyttade också hennes föräldrar till Hörby.
När hon blev frisk, började hon studera samhällskunskap istället.
 |
| Bellevue, troligtvis runt 1944 |
 |
| Bellevue, framsidan |
Nils föddes i Fränninge. Hans far, Per Nilsson var en arrendator, gift med Matta Bengtsson
(Bengtsdotter). De bodde 1891 i Brunslöf 2. Nils syskon, Ingrid och Anders, föddes där 1892 och
1895.
Anders behöll efternamnet Nilsson och dog 1916.
1901 flyttade de till Vomb, till Bruksgården där Per dog. Det är efter detta som de flyttade in på
Norregård, där Nils var dräng och Ingrid piga. Ingrid kommer aldrig att gifta sig och kommer att hamna i Lund där hon dog 1979.
Nils kommer tillbaka till Norregård 1910 efter att ha bott i Veberöd några år, för att sedan flytta
tillbaka till Veberöd 1912.
 |
| Lyckebo (då Maryhill) i bakgrunden |
som var grossister. Nils var vid den tidpunkten lagerarbetare, arbetade även som revisor för detta
bolag som senare i 1946 skulle köpas upp av ICA (vid den tiden EOL).
 |
| Hagerman och Malmgren, 1910, föregångare till moderna mataffär |
När Nils arbetade för Hagerman och Malmgren, höll han kontakt med Lorentzon, bonden han
arbetade för i Veberöd.
Men 1919 var dock Nils involverad i en liten händelse som slutade i Torna och Bara tingsrätt.
Misstänkt för mened, blev Nils straffad med 3 års straffarbete (plus 2).
I princip sålde Lorentzon tillsammans med Julius Andersson 10 000 kg majsmjöl som innehöll 10% snäckskal till Hageman och Malmgren.
Men senare, förkortade högsta domstolen straffet där Nils inte ansågs vara ansvarig.
Självklart, fanns det viss medvetenhet av den här delen av historien, detaljer om vad som hände Nils
har överhuvudtaget inte spridits till familjen.
Allt pekar på det faktum att Nils inte var direkt involverad men bestämde sig för att ta på sig skulden för att rädda sina arbetsgivare. Kanske för att han hade kopplingen till Lorentzon så kände han sig på något sätt ansvarig? Vi får självklart aldrig veta…
arbetade för i Veberöd.
Men 1919 var dock Nils involverad i en liten händelse som slutade i Torna och Bara tingsrätt.
Misstänkt för mened, blev Nils straffad med 3 års straffarbete (plus 2).
I princip sålde Lorentzon tillsammans med Julius Andersson 10 000 kg majsmjöl som innehöll 10% snäckskal till Hageman och Malmgren.
Men senare, förkortade högsta domstolen straffet där Nils inte ansågs vara ansvarig.
Självklart, fanns det viss medvetenhet av den här delen av historien, detaljer om vad som hände Nils
har överhuvudtaget inte spridits till familjen.
Allt pekar på det faktum att Nils inte var direkt involverad men bestämde sig för att ta på sig skulden för att rädda sina arbetsgivare. Kanske för att han hade kopplingen till Lorentzon så kände han sig på något sätt ansvarig? Vi får självklart aldrig veta…
 |
| Artiklar om händelsen |
Vad hände sen? Nils flyttade igen från Limhamn till Malmö 1923, bodde ganska centralt och började
arbeta som handelsmannen. Det är otydligt var exakt, men det verkar så att han var duktig och lykad som när han bodde i Åkarp och arbetade han för en chokladfabrik i Göteborg.
Som familj beskrivs Nils och Ellen som mycket prydliga och lite strikta. Ellen tyckte till exempel
inte om när någon lekte runt hennes piano.
Ellen och hennes kusin skulle spendera mycket tid med vävning. Förutom handdukar skapade hon
också ett vackert draperi som hängde över vår trappa när paret bodde i Bellevue.
När man tittar på bilderna av Bellevue från andra halvan av 40-talet och jämför med tidigare bilder
från Ingemansson så väl som senare från Edlers, är det tydligt att huset var mycket väl bevarat och
fortfarande nära sitt original.
Husets namn försvann troligtvis när Edler renoverade fasaden, även om det i den här bilden är
ganska tydligt att fasadfärgen är ganska vit (den borde var mer ljusgul). Självklart är det en svår detalj att fatta i en svart-vit bild. Socklen är dock mycket grå.
Det är intressant att se hur mycket vegetationen har växt på fasaden, då nästan halva fönstret är
täckt!
På verandan kan man dock se storleken på vine halv som den är idag, samma planta som Christer
Friberg kom ihåg när han besökte oss.
När man tittar på trädgården kan man se små grusgångar mellar rabatterna. Det ser ut som
strukturen i trädgården faktiskt är närmare originalet.
Staketet som vackert avgränsade vägkanten 1906 är borta och redan ersatt med
en häck. Om det är samma häck som idag eller inte kan jag inte bedöma, men lindarna, som Inge
Edler själv beskar, är fortfarande samma.
När jag tittar på fasaden, kan jag fortfarande se fönsterna på det mörka och skinande tornet.
Fönstren (som vi redan kände var i original fram till 1958) är i vitt, men dörren har spröjs på fönstren.
Det var en detalj som jag missade. Lampan över dörren ser ganska annorlunda ut mot den som finns
idag,
På de här bilderna kan vi också se några saker som jag har varit särskilt nyfiken på. Hur balkongen såg ut då och vilken dörr existerade på verandan innan Edler moderniserade den.
För dörrarna, det ser ut som en dubbeldörr som vi kan ha uppe på vinden – förhoppningsvis!
För balkongen, är det tydligt vilken dess stil var. Frontdekorationen som var mycket tydlig i
Ingemanssons bilder, är lite suddiga här, men det är möjligt, att vi börjar närma oss hur det
verkligen var.
Över balkongen finns det några konstruktioner/stolpar som är fastsatta i väggen. Vi undrar vad de
har använts för?
Tyvärr finns det inte fler bilder av Freebergs som köpte huset 1952 och ingenting om huset från
Larssons, som ägde Bellevue 1920 - 1928.
Jag tror man kan hoppas att jag slutligen kommer att hitta några spår med Nilsson
(1914 – 1919) eller Berggrens (1928 – 1944).
arbeta som handelsmannen. Det är otydligt var exakt, men det verkar så att han var duktig och lykad som när han bodde i Åkarp och arbetade han för en chokladfabrik i Göteborg.
 |
| Nils Visitkort |
inte om när någon lekte runt hennes piano.
Ellen och hennes kusin skulle spendera mycket tid med vävning. Förutom handdukar skapade hon
också ett vackert draperi som hängde över vår trappa när paret bodde i Bellevue.
 |
| Draperiet |
 |
| Ellen tar in kaffet |
från Ingemansson så väl som senare från Edlers, är det tydligt att huset var mycket väl bevarat och
fortfarande nära sitt original.
Husets namn försvann troligtvis när Edler renoverade fasaden, även om det i den här bilden är
ganska tydligt att fasadfärgen är ganska vit (den borde var mer ljusgul). Självklart är det en svår detalj att fatta i en svart-vit bild. Socklen är dock mycket grå.
 |
| Meridianen skiner framför fasaden |
Det är intressant att se hur mycket vegetationen har växt på fasaden, då nästan halva fönstret är
täckt!
På verandan kan man dock se storleken på vine halv som den är idag, samma planta som Christer
Friberg kom ihåg när han besökte oss.
När man tittar på trädgården kan man se små grusgångar mellar rabatterna. Det ser ut som
strukturen i trädgården faktiskt är närmare originalet.
 |
| Stora lindar fanns redan då |
en häck. Om det är samma häck som idag eller inte kan jag inte bedöma, men lindarna, som Inge
Edler själv beskar, är fortfarande samma.
 |
| Häcken |
Fönstren (som vi redan kände var i original fram till 1958) är i vitt, men dörren har spröjs på fönstren.
Det var en detalj som jag missade. Lampan över dörren ser ganska annorlunda ut mot den som finns
idag,
 |
| Ellen och Nils utanför verandan |
 |
| Nils med deras hund utanför verandan |
På de här bilderna kan vi också se några saker som jag har varit särskilt nyfiken på. Hur balkongen såg ut då och vilken dörr existerade på verandan innan Edler moderniserade den.
För dörrarna, det ser ut som en dubbeldörr som vi kan ha uppe på vinden – förhoppningsvis!
För balkongen, är det tydligt vilken dess stil var. Frontdekorationen som var mycket tydlig i
Ingemanssons bilder, är lite suddiga här, men det är möjligt, att vi börjar närma oss hur det
verkligen var.
Över balkongen finns det några konstruktioner/stolpar som är fastsatta i väggen. Vi undrar vad de
har använts för?
Tyvärr finns det inte fler bilder av Freebergs som köpte huset 1952 och ingenting om huset från
Larssons, som ägde Bellevue 1920 - 1928.
Jag tror man kan hoppas att jag slutligen kommer att hitta några spår med Nilsson
(1914 – 1919) eller Berggrens (1928 – 1944).
No comments:
Post a Comment